Bengt Öhrwall
Rektor vid Trivialskolan. Blev 44 år.
Mor: Anna Lucia Kjerrulf
| Född | 1728-10-18 Harplinge, Halmstad, N | |
| Död | 1773-09-18 |
821. Bengt Öhrwall, son af kronofogden Anders Ö.
(t 1748) och Anna Lucia Kierrulf (¿ 1773); f. i Halland
1728; magister 1754; rektor vid trivialskolan i Göteborg
1768; ¿ 18 sept. 1773.
Utgaf från 1766 och till sin död tidningen ¿Göteborgske
Spionen¿. För öfrigt var han griftpoet i Göteborg. ¿Jag tror icke att
man lätteligen skall kunna uppvisa något dödsfall i Göteborg, der
öfver hufvud grafskrifter förekommo, då icke Öhrwall anförde
sångarskaran. Han hade en outtömlig skatt, om icke af poesi, så dock af
rim, af hvilken han på detta sätt drog lekamliga fördelar. Och det
mäiärkliga var att hans verser voro ganska jemna, visserligen utan högre
flygt, men ej heller, så vidt jag tagit kännedom om dem, nedsjunkande
till smaklösheter.¿ (Sylwan: Sv. pressens historia). ¿ Skarstedts
herdaminne har felaktig uppgift om hans härkomst. ¿ Dotterson till 197. ¿
Föräldrarne hade bröllop i Veinge 1726. ¿ Se under 716. ¿ Gift i
Varberg 1763 med Beata Hammar (¿ 1807), dotter af 562. Hon blef
1775 i Göteborg ompgift med amiralitetslöjtnanten, slutligen kaptenen
vid ostind. komp., Jonas Israel Ekman (f. 1739; t i Lidköping 1794).
¿ Son: ÅAnders Anund Öhrwall (f. 1767; sjökapten, en tid i rysk
örlogstjenst, sedan svensk koferdifarare; på äldre dagar landtbrukare på
Ålycke i Vestergötland, sedan på flera ställen i Östergötland; ¿ i
Skällvik 183D, som med Helena Sofia Björk (t. 1780 ¿ 1864) fick sönerna:
1) Carl Edvard Öhrvall (f. 1802; stud. östg. i Ups. 1820; prost i
Östra Stenby; ¿ 1880); 2) Anders August Öhrvall (f. 1810; apotekare
i Nora; t 1888), fader till Hjalmar Ökhrvall (f. 1831; professor i Upsala).
De först kända medlemmarne af denna slägt Öhrwall voro
bröderna fJöns Helgesson och Bengt Helgesson, båda boende på gården
Öfverås i Askome socken. De förekomma först på äldre dagar med
namnet Öhrwall, som de helt visst togo efter gården, der de bodde. ¿
A) Jöns Helgesson Öhrwall (f. 1663; skogvaktare, slutligen
friälsebefallningsman å Öfverås; T 1742), som uti sitt i Askome 1699 ingångna
gifte med Brita Andersdotter (f. 1667; t på Öfverås 1757) fick barnen
1) Helge (f. i Askome 1701; frälseinspektor på nämnda Öfverås), gift
1734 med Kerstin Svensdotter; 2) Christian (f. i Askome 1705; var
hejderidare på Fiiberga 1733, sedan landtjägmiästare på Öfverås; ¿
1762), som uti sitt i Frillesås 1737 ingångna gifte med Helena Hemmer
(f. 1718; omgift 1763 med tygvaktaren från Göteborg Johan Ernst
Revigin; T 1766) blef fader till: a) Anna Brita (f. i Askome 1739), gift först,
1761, med hejderidaren Jöns Ekenstedt (f. 1737 t 1782) och sedan, 1785,
med landtmiitaren Carl Fredrik Rango från Malmö; i förra giftet blef
hon moder till Christian Ekenstedt (1252),; b) Johanna Maria (f.i Askome
1743; T i Falkenberg 1779), gilt första gången med Birger Tolén (8521;
3) Bengt (f. i Askome 1711; uppbördsman i Askome; ¿ 1753), gift i
Harplinge 1749 med Kerstin Andersdotter (som blef omgift med Anders
Håkansson och dog 1762); ¿ B) Bengt Helgesson Öhrwall (f. 1668;
länsman på Öfveräås; T 1710), som med Karin Jönsdotter fick barnen:
D Karin (f. i Askome 1693), gift 1707 med länsmannen Ola Nilsson
Algren (¿ 1 Okome 1710); hon blef i Okome 1711 omgift med
kronolänsmannen Lars Georg Schvring (f. 1687 t 1743); 2) Anders (f. i
Askome 1697; kronofogde i Halland; ¿t i Harplinge 1748), svärfader till
832 och 953, samt fader till a) Bengt (821); b) Nils (879); c) Hugo A.
1733; kronomagasinsförvaltare; t i Varberg 1798), som var fader till
Andreas (1405, Paul (f. 17767 adlad Sandelhjelm; ¿¿ 1850) och Hugo
(slagtare i Stockholm); samt d) Johan Magmms (901); 3) Anna (f. i
Askome 1700; F 1795), gift 1718 med Johan Hansson Dahlgren (f. 1692
T 1758) och moder till 790; samt 4) Helena Catharina (f. i Askome
1705), gift 1729 med landsgevaldigern och friälsebefallningsmannen
/Johan Florman; antagligen iär hon identisk med den Helena Öhrwall,
som 1756 blef enka cfter kronolinsmannen i Heberg Nicolaus Wetterman.
Källa: runeberg.org/gbglund/0167.html
_______________________________________________________________________
Den Götheborgske Spionen är en studenttidning vid Göteborgs universitet. Tidningen administreras
genom en tidningsförening som har Göteborgs universitets studentkårer som huvudman.
Namnet Götheborgske Spionen förekom som namn på en tidning i Göteborg 1766¿1773, då gymnasielärarna
Bengt Öhrwall och Johan Rosén gav ut en publikation med sedeskildringar, kåserier och insändare i aktuella ämnen
, som till exempel Ostindiska kompaniet, tryckfriheten och överflödsförordningen som reglerade nyttjandet av kaffe,
alkohol, siden, spetsar med mera. Tidningen diskuterade också saker som gatubelysning, brandförsvar och inte sällan
kommenterade insändarna privata uppgörelser som hade förekommit vid domstol.[1]
Tidningen återuppstod som medlemstidning för Göteborgs Högskolas Studentkårs medlemmar 1936. Bland initiativtagarna
märktes Erik Lönnroth. Sedan dess har tidningen granskat både Göteborgs universitet och studentkårerna vid universitet.
Filosofiska Fakulteternas Studentkår valde att donera tidningen till GUS under det sena 1990-talet och en tidningsförening
inrättades för att administrera tidningen. GUS är huvudmän för den tidningsföreningen. Sedan dess har tidningen genomgått
flera förändringar för att anpassa sig till sin nya målgrupp, alla studenter vid Göteborgs universitet.
Sedan kårobligatoriet avskaffades utkommer tidningen till samtliga studenter och anställda vid Göteborgs universitet med
4 nummer per år, som en del i det kårstöd universitetet ger till studentkårerna.[2] Upplagan är cirka 37 000 exemplar.
Källa: sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6theborgske_Spionen
(t 1748) och Anna Lucia Kierrulf (¿ 1773); f. i Halland
1728; magister 1754; rektor vid trivialskolan i Göteborg
1768; ¿ 18 sept. 1773.
Utgaf från 1766 och till sin död tidningen ¿Göteborgske
Spionen¿. För öfrigt var han griftpoet i Göteborg. ¿Jag tror icke att
man lätteligen skall kunna uppvisa något dödsfall i Göteborg, der
öfver hufvud grafskrifter förekommo, då icke Öhrwall anförde
sångarskaran. Han hade en outtömlig skatt, om icke af poesi, så dock af
rim, af hvilken han på detta sätt drog lekamliga fördelar. Och det
mäiärkliga var att hans verser voro ganska jemna, visserligen utan högre
flygt, men ej heller, så vidt jag tagit kännedom om dem, nedsjunkande
till smaklösheter.¿ (Sylwan: Sv. pressens historia). ¿ Skarstedts
herdaminne har felaktig uppgift om hans härkomst. ¿ Dotterson till 197. ¿
Föräldrarne hade bröllop i Veinge 1726. ¿ Se under 716. ¿ Gift i
Varberg 1763 med Beata Hammar (¿ 1807), dotter af 562. Hon blef
1775 i Göteborg ompgift med amiralitetslöjtnanten, slutligen kaptenen
vid ostind. komp., Jonas Israel Ekman (f. 1739; t i Lidköping 1794).
¿ Son: ÅAnders Anund Öhrwall (f. 1767; sjökapten, en tid i rysk
örlogstjenst, sedan svensk koferdifarare; på äldre dagar landtbrukare på
Ålycke i Vestergötland, sedan på flera ställen i Östergötland; ¿ i
Skällvik 183D, som med Helena Sofia Björk (t. 1780 ¿ 1864) fick sönerna:
1) Carl Edvard Öhrvall (f. 1802; stud. östg. i Ups. 1820; prost i
Östra Stenby; ¿ 1880); 2) Anders August Öhrvall (f. 1810; apotekare
i Nora; t 1888), fader till Hjalmar Ökhrvall (f. 1831; professor i Upsala).
De först kända medlemmarne af denna slägt Öhrwall voro
bröderna fJöns Helgesson och Bengt Helgesson, båda boende på gården
Öfverås i Askome socken. De förekomma först på äldre dagar med
namnet Öhrwall, som de helt visst togo efter gården, der de bodde. ¿
A) Jöns Helgesson Öhrwall (f. 1663; skogvaktare, slutligen
friälsebefallningsman å Öfverås; T 1742), som uti sitt i Askome 1699 ingångna
gifte med Brita Andersdotter (f. 1667; t på Öfverås 1757) fick barnen
1) Helge (f. i Askome 1701; frälseinspektor på nämnda Öfverås), gift
1734 med Kerstin Svensdotter; 2) Christian (f. i Askome 1705; var
hejderidare på Fiiberga 1733, sedan landtjägmiästare på Öfverås; ¿
1762), som uti sitt i Frillesås 1737 ingångna gifte med Helena Hemmer
(f. 1718; omgift 1763 med tygvaktaren från Göteborg Johan Ernst
Revigin; T 1766) blef fader till: a) Anna Brita (f. i Askome 1739), gift först,
1761, med hejderidaren Jöns Ekenstedt (f. 1737 t 1782) och sedan, 1785,
med landtmiitaren Carl Fredrik Rango från Malmö; i förra giftet blef
hon moder till Christian Ekenstedt (1252),; b) Johanna Maria (f.i Askome
1743; T i Falkenberg 1779), gilt första gången med Birger Tolén (8521;
3) Bengt (f. i Askome 1711; uppbördsman i Askome; ¿ 1753), gift i
Harplinge 1749 med Kerstin Andersdotter (som blef omgift med Anders
Håkansson och dog 1762); ¿ B) Bengt Helgesson Öhrwall (f. 1668;
länsman på Öfveräås; T 1710), som med Karin Jönsdotter fick barnen:
D Karin (f. i Askome 1693), gift 1707 med länsmannen Ola Nilsson
Algren (¿ 1 Okome 1710); hon blef i Okome 1711 omgift med
kronolänsmannen Lars Georg Schvring (f. 1687 t 1743); 2) Anders (f. i
Askome 1697; kronofogde i Halland; ¿t i Harplinge 1748), svärfader till
832 och 953, samt fader till a) Bengt (821); b) Nils (879); c) Hugo A.
1733; kronomagasinsförvaltare; t i Varberg 1798), som var fader till
Andreas (1405, Paul (f. 17767 adlad Sandelhjelm; ¿¿ 1850) och Hugo
(slagtare i Stockholm); samt d) Johan Magmms (901); 3) Anna (f. i
Askome 1700; F 1795), gift 1718 med Johan Hansson Dahlgren (f. 1692
T 1758) och moder till 790; samt 4) Helena Catharina (f. i Askome
1705), gift 1729 med landsgevaldigern och friälsebefallningsmannen
/Johan Florman; antagligen iär hon identisk med den Helena Öhrwall,
som 1756 blef enka cfter kronolinsmannen i Heberg Nicolaus Wetterman.
Källa: runeberg.org/gbglund/0167.html
_______________________________________________________________________
Den Götheborgske Spionen är en studenttidning vid Göteborgs universitet. Tidningen administreras
genom en tidningsförening som har Göteborgs universitets studentkårer som huvudman.
Namnet Götheborgske Spionen förekom som namn på en tidning i Göteborg 1766¿1773, då gymnasielärarna
Bengt Öhrwall och Johan Rosén gav ut en publikation med sedeskildringar, kåserier och insändare i aktuella ämnen
, som till exempel Ostindiska kompaniet, tryckfriheten och överflödsförordningen som reglerade nyttjandet av kaffe,
alkohol, siden, spetsar med mera. Tidningen diskuterade också saker som gatubelysning, brandförsvar och inte sällan
kommenterade insändarna privata uppgörelser som hade förekommit vid domstol.[1]
Tidningen återuppstod som medlemstidning för Göteborgs Högskolas Studentkårs medlemmar 1936. Bland initiativtagarna
märktes Erik Lönnroth. Sedan dess har tidningen granskat både Göteborgs universitet och studentkårerna vid universitet.
Filosofiska Fakulteternas Studentkår valde att donera tidningen till GUS under det sena 1990-talet och en tidningsförening
inrättades för att administrera tidningen. GUS är huvudmän för den tidningsföreningen. Sedan dess har tidningen genomgått
flera förändringar för att anpassa sig till sin nya målgrupp, alla studenter vid Göteborgs universitet.
Sedan kårobligatoriet avskaffades utkommer tidningen till samtliga studenter och anställda vid Göteborgs universitet med
4 nummer per år, som en del i det kårstöd universitetet ger till studentkårerna.[2] Upplagan är cirka 37 000 exemplar.
Källa: sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6theborgske_Spionen